Budget – hot eller en möjlighet?

Pargas ekonomi har under de senaste åren varit under press. Engångsposter, såsom försäljningen av

värmeverket, har tidvis gjort resultatet positivt. Skatteintäkterna minskar, och detsamma gäller

statsandelarna. Nästa år upphör många av de hyresavtal som gjorts med Varha, vilket innebär att

hyresintäkterna minskar. Stadens skulder uppgick vid bokslutet för 2024 till 48,2 miljoner euro,

vilket motsvarar nästan 4 000 euro per vuxen invånare. Det är klart mer än den genomsnittliga

kommunalskatt en vuxen betalar i år, cirka 2 400 euro. Och skuldbeloppet per invånare ökar med

nästan 400 euro under året.

Skulderna har bland annat uppstått på grund av byggandet av det nya skolcentret. På längre sikt

borde kommunerna ändå sträva efter en balanserad ekonomi, vilket helt enkelt betyder att staden

använder lika mycket pengar som den får in. Vi alla som bor i staden bär ett gemensamt ansvar för

stadens skulder – man kunde önska att staden agerade lika ansvarsfullt som dess invånare tvingas

göra.

Befolkningens åldrande och den växande andelen pensionärer har minskat och kommer ytterligare

att minska skatteintäkterna. Även statsandelarna sjönk avsevärt från 2023 till 2024. Samtidigt ökar

stadens utgifter till följd av stigande löner och allmän kostnadsnivå. Från början av året har

arbetsförvaltningen överförts till stadens ansvar, men ökningen av statsandelarna täcker inte de

kostnader som detta medför för staden. Summa summarum – Pargas stads inkomster räcker inte till

för att täcka alla utgifter, vilket leder till ett underskott i ekonomin och en växande skuldbörda.

Stadens skuldsättning beror på flera faktorer. Investeringar i skolor, daghem och infrastruktur har

varit viktiga för att upprätthålla och utveckla servicen. Samtidigt har minskade statsandelar och

ökade kommunala uppgifter satt Pargas ekonomi under större press. En betydande orsak är också att

de omfattande satsningarna på hälso- och sjukvården före social- och hälsovårdsreformen nu delvis

har minskat stadens statsandelar. Därför har dessa blivit mindre än normalt, vilket har försvagat

stadens ekonomiska ställning.

Den växande skulden påverkar stadens möjligheter att investera i framtiden, och förr eller senare

når man den punkt där ”det tar stopp”. Åtgärderna kan då bli hårda. Stadens personal kan behöva

minskas avsevärt, antalet skolor och daghem kan behöva reduceras, och skatteprocenten höjas.

Inget av detta gör Pargas mer attraktivt för nya invånare.

Det är klokt att vidta åtgärder för att rätta till ekonomins riktning i tid – då klarar man sig med

mildare medel. Utgifterna måste minskas och prioriteras, samtidigt som de viktigaste tjänsterna

tryggas. Vi måste också tänka nytt kring stadens uppgifter – vad kan vi göra på ett billigare sätt, vad

kan vi effektivisera? Det finns säkert mycket att förbättra. Samarbete med grannkommunerna och

en bredare användning av digitala tjänster kan bidra till lösningar.

Byggandet av 500 nya bostäder är viktigt för att locka nya skattebetalare. För att detta ska kunna

göras med så små tilläggsinvesteringar som möjligt bör byggandet åtminstone inledningsvis

koncentreras till områden där kommunaltekniken redan finns. Förutom nya skattebetalare behövs

också nya arbetsplatser.

Pargas ekonomiska situation är utmanande men inte hopplös. Att bromsa skuldsättningen och

stabilisera ekonomin kräver både strukturella förändringar och samarbete. Invånarna måste visa

förståelse och tålamod – alla önskemål kan inte uppfyllas just nu. Framtiden kan byggas om vi ser

nuläget klart, förutser det som kommer och är öppna för nya idéer – nu är tiden för modiga och

kloka beslut. Pargas måste hitta en balans mellan inkomster och utgifter, så att staden kan fortsätta

vara livskraftig också i framtiden.

Maija Elenius

Samlingspartiet i Pargas rf, ordförande