Ajankohtaista
Aktuellt
1.7.2025
Saaristomeri ansaitsee näkyvyyttä – mutta Parainen puuttuu kartalta
Helmikuussa 2023 Parainen hyväksyi oman ilmasto- ja ympäristöohjelmansa vuosille
2023–2035. Saaristomeri nostettiin viidestä teemasta tärkeimmäksi, ja kaupungin
kunnianhimoisina tavoitteina ovat lähivesien hyvä ekologinen tila, luontokadon torjunta ja
hiilineutraalius vuoteen 2035 mennessä.
Mutta missä näkyy Paraisten jo tehty työ? Turun Sanomien 28.6.2025 julkaisemassa
kahdeksansivuisessa liitteessä “Saaristomeri tarvitsee tekoja” ei Paraisia mainita
esimerkeissä lainkaan. Naantali ja Kaarina kyllä nostetaan – vaikka juuri Parainen on
Saaristomeren valuma-alueen suurin kunta.
Miten tämä on mahdollista? Onko kaupungin viestintä epäonnistunut? Onko yhteys
Saaristomeri-ohjelman vetäjään, ELY-keskuksen Essi Hillgreniin, jäänyt liian etäiseksi?
Olemme kyllä tehneet merkittäviä investointipäätöksiä, muun muassa 900 000 euroa
vihreisiin hankkeisiin, olemme liittyneet KETS-sopimukseen ja Luonto viisaat kunnat -
verkostoon. Mutta nämä panostukset eivät näy, jos niitä ei osata tai haluta kertoa.
Tilanne on suorastaan nolo. Kun viestintä ei toimi, jäävät myös saavutukset
näkymättömiin. Saaristomerityössä ei riitä tehdä hyvää, siitä on myös puhuttava,
vaikuttavasti ja oikeissa paikoissa.
Kun kaupunki nyt syksyllä päivittää strategiansa, viestintä on nostettava keskiöön.
Paraisten on profiloiduttava selvästi ja itsevarmasti kunnaksi, joka ei vain elä saaristosta –
vaan toimii sen puolesta ja näkyy siinä.
Markku Orell
Talousneuvos
Kokoomus, Parainen
Skärgårdshavet förtjänar synlighet, men Pargas saknas på kartan
I februari 2023 godkände Pargas sitt eget klimat- och miljöprogram för åren 2023–2035.
Av fem teman lyftes Skärgårdshavet fram som det viktigaste, och stadens ambitiösa mål
är god ekologisk status för närvattnen, att bekämpa förlusten av biologisk mångfald och att
bli koldioxidneutral senast 2035.
Men var syns det arbete som Pargas redan har gjort? I den åtta sidor långa bilagan
”Saaristomeri tarvitsee tekoja”, som Turun Sanomat publicerade den 28.6.2025, nämns
inte Pargas över huvud taget som exempel. Däremot lyfts både Nådendal och S:t
Karins fram, trots att just Pargas är den största kommunen i Skärgårdshavets
avrinningsområde.
Hur är detta möjligt? Har stadens kommunikation misslyckats? Har kontakten till
Skärgårdshavsprogrammets ledare, Essi Hillgren från NTM-centralen, misslyckats?
Vi har ju faktiskt gjort betydande investeringsbeslut, bland annat 900 000 euro i gröna
projekt, anslutit oss till KETS-avtalet och nätverket Natursmarta kommuner. Men dessa
satsningar syns inte om man inte kan eller vill berätta om dem.
Situationen är rentav pinsam. När kommunikationen brister förblir också framgångarna
osynliga. I arbetet för Skärgårdshavet räcker det inte att göra gott, det måste också
kommuniceras, effektivt och på rätta ställen.
När staden nu i höst uppdaterar sin strategi måste kommunikationen läggas i centrum.
Pargas måste tydligt och självsäkert profilera sig som en kommun som inte bara lever av
skärgården, utan också agerar för den ooh syns i den.
Markku Orell
Ekonomieråd
Samlingspartiet, Pargas