Vetovoima, elinvoima, pitovoima / Dragningskraft, livskraft, attraktionskraft

Olemme saaneet viimevuosina lukea ja todeta, että Turun ympäristökunnissa väestönkasvu on ollut positiivista. Ennen korona-aikaa oli havaittavissa kaupungistumista ja kiinnostusta erityisesti kerrostaloasuntoihin ja kaupunkien keskustojen vetovoima oli korkealla. Koronapandemian alkaessa tämä trendi pysähtyi ja ihmiset halusivat enemmän tilaa ja väljyyttä niin itse asuntoihin, kuin myös asuntojen ympärille. Omakotitalojen kysyntä ylitti paikoin tarjonnan ja monet olivat valmiita vaihtamaan myös paikkakuntaa.

Ilokseni voin todeta, että kiinnostus Paraista kohtaan on lisääntynyt. Asunnonvaihtajista moni on harkinnut muuttoa Paraisille. Paraisten vetovoimana on meri, kohtuullisen hyvät palvelut, koulut, harrastusmahdollisuudet sekä lähiluonto ja saaristo. Kaksikielisyys on myös positiivinen asia ja tämän johdosta moni kaksikielinen perhe pitää Paraista parhaimpana vaihtoehtona uudelle kodille.

Ongelmaksi on kuitenkin todettu oikeanlaisten asuntojen vähyys. Yleisesti Paraisille muuttavat ovat lapsiperheitä tai 50-60 vuotiaita pariskuntia. Lapsiperheet suosivat tilavia uusia taloja keskustan läheisyydestä ja pariskunnat taas helpompaa asumista kerros / rivitalossa. Tämän päivän trendi on hyväkuntoinen valmiiksi remontoitu koti, joka vastaa omia tarpeita. Suuria remontteja ei olla valmiita tekemään. Energiatehokkuus on myös avaintekijä ja siksi monet ovat valmiit rakentamaan uuden omakotitalon, jolloin se valmistuessaan vastaa tämän päivän vaatimuksia.

Kun Paraisilla rakennettiin mm. Norrbynrannan, Valoniemen ja Isoniityn asuinalueet vuosina 2007-2011 oli muuttovoitto valtava. Tämän jälkeen kaavoitettujen tonttien määrät ovat vähentyneet ja sen vuoksi myös asukasmäärät laskevat.  Kaupungin on pystyttävä tuottamaan jatkuvasti oikeanlaisia rakennuspaikkoja, markkinoimaan itseään ja tarjoamaan parempia vaihtoehtoja kuin muut ympäristökunnat, jotta saadaan positiivinen vetovoima aikaiseksi.

Paraisten virkamiehet ja päättäjät eivät ole panostaneet tarpeeksi uusien asukkaiden houkuttelemiseen ja näin ollen viimeiset kymmenen vuotta asukasluku on laskenut. Poliittisen tahdon ja kokonaiskuvan puute on aiheuttanut sen, ettei muuttotappioon ole kiinnitetty tarpeeksi huomiota. Onneksi tähän asiaan on vihdoin herätty ja ryhdytty toimiin. Kaupunki järjesti valtuutetuille elinvoimaseminaarin 15.9 ja siinä tuli ilmi kaikki ne oleelliset tiedot ja toimenpiteet, mitä pitäisi elinvoiman ja muuttovoiton eteen tehdä.

Kaupunki on palkkaamassa elinvoimapäällikön sekä perustaa elinvoimavaliokunnan, jonka tehtävänä on mm. ohjata esityksiä kaupungin maapolitiikkaan, markkinointiin, tonttivarannon varmistamiseksi sekä viihtyvyyden ja hyvinvoinnin kehittäminen. Elinvoimapäälliköllä on suuret saappaat täytettävänä ja toivottavasti siihen tehtävään saadaan paras mahdollinen henkilö palkattua. Toivottavasti kaupunki lisää myös vuoropuhelua suurten maanomistajien kanssa, jotta kaikki mahdollisuudet uuden luomiseen otetaan käyttöön.

Kun on vetovoimaa tuo se myös elinvoimaa koko kaupungille. Koko kaupungin palvelut ja toiminnot voidaan paremmin turvata, yrityksille se tarkoittaa uusia mahdollisuuksia ja asiakkaita, turismiin voidaan panostaa ja samalla saadaan lisää työpaikkoja. Nyt on viimeinen hetki toimia ja toivottavasti valtuusto tulevassa budjettikokouksessaan ottaa nämä asiat huomioon, jotta saadaan elinvoima ja asukasmäärät kasvuun.

Petri Abrahamsson, valtuutettu ja Rakennus- ja Ympäristölautakunnan jäsen.
Paraisten Kokoomus

...............................................................................................................

Under de senaste åren har vi fått läsa och notera att antalet invånare i Åbos grannkommuner har ökat. Före coronatiden var det urbanisering som gällde och intresset för höghuslägenheter i städernas centrum var stor. Denna trend upphörde då coronapandemin bröt ut och mänskorna ville få mer utrymme både inomhus och runt bostäderna. Efterfrågan på egnahemshus överskred ställvis utbudet och många var även redo att byta boningsort.

Till min glädje kan jag konstatera, att intresset för Pargas har ökat. Av de som tänker flytta har många övervägt att flytta till Pargas. Till Pargas dragningsskraft hör havet, ett relativt gott serviceutbud, skolor, hobbymöjligheter samt närheten till natur och skärgård.  Tvåspråkigheten är också positiv och därför anser många tvåspråkiga familjer att Pargas är bland de bästa alternativen för ett nytt hem.

Problemet är att det inte finns tillräckligt utbud av rätt sorts boendemöjligheter. De som vill flytta till Pargas är oftast barnfamiljer eller 50 - 60 åriga par. Barnfamiljer vill gärna ha rymliga nya hus nära centrum medan paren prefererar lättare boendemöjligheter i höghus eller radhus. Dagens trend är ett hem som är färdigt renoverat i gott skick och motsvarar de egna behoven. Man är inte redo att hålla på med stora renoveringar. Energieffektivitet är också en nyckelfråga och därför är många redo att bygga ett nytt egnahemshus, så att det motsvarar dagens krav då det blir färdig.

Då man byggde nya boningsområden i Pargas – Norrbystrand, Ljusudda och Storängen under år 2007 - 2011, blev inflyttningen stor. Därefter har antalet planerade tomter minskat och därför minskar även invånarantalet. Staden måste fortsättningsvis kunna bjuda ut attraktiva byggplatser, marknadsföra sig och erbjuda bättre alternativ än de andra kommunerna nära Åbo, för att nå en positiv dragningskraft.

Tjänstemän och beslutsfattare i Pargas har inte satsat tillräckligt på att locka nya invånare och således har invånarantalet sjunkit under de senaste tio åren. Brist på politisk vilja och en avsaknad av en klar helhetsbild har lett till att man inte i tillräcklig grad noterat utflyttningen. Nu har man lyckligtvis äntligen vaknat och tagit itu med frågan. Staden arrangerade ett livskraftseminarium för fullmäktigeledamöterna den 15.9 och där framfördes fakta och åtgärder som borde vidtas för att förbättra livskraft och gynna inflyttning.

Staden skall rekrytera en livskraftschef och grunda ett livskraftsutskott som har till uppgift att instruera beslutsfattare om stadens markpolitik, marknadsföring, säkerställandet av tomtutbud samt utveckling av trivsel och välfärd. Livskraftschefen har stora stövlar att fylla och vi hoppas att staden lyckas rekrytera den bästa möjliga personen för uppgiften. Vi hoppas också att staden ökar samarbetet och diskuterar existerande möjligheter med markägarna så att alla möjligheter till att skapa nytt utnyttjas.

Bra dragningskraft hämtar livskraft till hela staden. Det blir lättare att säkra stadens serviceutbud och funktioner, företagen får nya möjligheter och kunder, vi kan satsa på turismen och härigenom skapa nya arbetsplatser. Nu måste vi agera och jag hoppas att fullmäktige i sitt budgetmöte tar hänsyn till dessa fakta, så att vi härigenom kan öka livskraften och höja invånarantalet.

Petri Abrahamsson, fullmäktigeledamot och medlem i Bygg- och miljönämnden
Samlingspartiet i Pargas